Spelrum
| Giraffen | 27 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 34 |
| Inloggade | 61 |
Mobilspel
| Pågående | 20 742 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| gullefjun90 - Ej medlem längre | 2010-10-26 13:21 | |
 | Nej Mr.Deeds | |
| Dyslekso | 2011-01-24 22:03 | |
 | bj-olle: modernt! | |
| Dyslekso | 2011-01-24 22:04 | |
| Oj, det var 100 år sen han skrev det. Hoppas allt är bra med dig, bj. | |
| Ishoa | 2011-02-03 18:38 | |
 | Varför kändes solen så mjuk när allt annat var så hårt? Jag hade glömt att betongen var så varm. ---- Han kämpar. Hon glider. Hon klagar. Han lider. | |
| Maja G | 2011-02-03 19:06 | |
 | Detta är ingen egenhändig skriven poesi,men det är så fint så jag måste dela med mig. En gammal kärlek hittar tillbaks till varandra efter c:a 70 år. Nu har båda två gått bort och då hittades denna fina dikt från honom till henne: Vi gjorde en resa Du och jag En resa av mycket förunderligt slag. En resa från intet mot evig förening, en resa,förbehållen oss och dess slutliga mening | |
| peter | 2011-10-31 05:11 | |
 | Lite innan dagen.... www.poeter.se/viewTe...Id =1387236 | |
| Indeedigo - Ej medlem längre | 2011-10-31 06:20 | |
| Trang lang gang likt en forforisk sang far du mig att ga igang | |
| Spira - Ej medlem längre | 2011-11-03 20:19 | |
| Vem sa att alla har rätt till kärlek och lycka? Ingen. Det finns inte ens mat till alla Eller trygghet Det finns inga mänskliga rättigheter i livet, ingen rättvisa Bara tur Eller otur Sorry | |
| Spira - Ej medlem längre | 2011-11-03 20:21 | |
| Ensam i natten visst minns jag skratten Hon som jag en gång var – Finns hon kvar? Gömd bakom gnäll och spindelnät Var det hon som grät? | |
| Bestämd Tupp - Ej medlem längre | 2011-11-13 03:20 | |
| Veckans kärleksdikt: Sluta ruva på äggen ditt arsle är min defibrillator sprätta fjädrar är en dödfödd återupplivningsteknik skinkorna har sin egen sinusrytm | |
| Tordyveln | 2011-11-13 05:21 | |
 | Angående gubbis dikt..........kommer du att ge ut någon diktsamling någon gång? | |
| CrazyQ | 2011-11-13 05:35 | |
 | Har skrivit en hel del, men då jag förmodligen ska ge ut dem en dag, vill jag inte lämna ut dem här. Men bjuder på den jag skrev till min man då vi gifte oss i augusti i år. Till min kärlek Varje möte, varje ögonblick, varje andetag Är Du en del utav mig Känner hur mina hjärtslag Förenar sig med Dig Varje smekning, varje beröring, varje närhet Fylls mitt hjärta av kärlek till Dig Du ger mig ro och trygghet Vet att Du tar hand om mig Varje soluppgång, varje dag, varje natt Utan Dig är jag ingenting Du är min största skatt För alltid min älskling Varje tanke, varje tillbakablick, varje minne Ska jag se på den här dagen Komma ihåg hur den fyllde mitt sinne Och hur Du satte på mig ringen Varje år, varje månad, varje vecka Ska vi nu få leva vårt liv tillsammans Min kärlek kan Du aldrig släcka Ja en evighets romans Varje dag, varje timma, varje minut Känner jag hur värmen fyller mig Och den tar aldrig slut Av hela mitt hjärta älskar jag Dig / Veronica | |
| medowflower | 2011-11-13 05:41 | |
 | Jag har alltid skrivit en massa under mina år i livet, många är dock lite smärtsamma, så jag lägger in lite blandat av det jag har skrivit. Livets existens Hjärtat bultar och slår, Vinden leker i mitt hår. Glädje finns inuti mitt bröst, När jag tänker på henne och på hennes röst. Det får mitt hjärta att slå dubbla slag, Min kropp, mitt hjärta och själ är helt i olag. Men endast av lycka och glädje bultar mitt hjärta, Inte som förr när det bara var av smärta. Hon har gett mig glädjen åter, Ögonen glittrar när jag av glädje gråter. Mitt hjärta är fyllt av sång, Varje tanke skänker mig glädje gång på gång. Den jag är Solen värmer på min kind Och därute står en vacker lind Linden den är hög Men jag är nog ganska trög För den största trösta jag har Är han som sitt eget kors bar Jag tro på mannen som på korset dog För dig och mig och alla oss Jag tror på Gud jag tror på Jesus och inte alls på Amadeus Men detta liv kan än dock vara En riktig fara För många hånar oss som tror Men det gör mig ändå stor För jag står för den jag är För vi ska inte vara lika som bär varför? döden är inget slut den är snarare en början, när tiden på jorden runnit ut men när någon dör så är det som hjärtat inte hör hjärnan vet att det är så det är men hjärtat säger nej inte nu, inte här livet tar slut när livet har räknat ut att nu är tiden inne att endast bli ett minne Livet är fullt av prövningar, man får kämpa hårt för sina glädjeämnen. Glädjen som du får av vänner, familj och släkt. Men den kärlek och glädje man får av sina vänner är mer värt än den dyraste diamant. Utan vänner är man som en ensam liten fågel utan vingar som man kan flyga med. Man får sitta ensam och kommer ingenstans i livet. Om man inte har någon att dela sina framgångar med så är de meningslösa. Hoppet om ett liv fyllt av glädje, är det som får en att kämpa, kämpa för ett bättre liv, med vänner, jobb och förhoppningsvis, någon gång i livet den där rätta personen, som man kan dela allt med och få en framtid tillsammans med. Varför ska livet vara så svårt? varför ska varje slag kännas så hårt? Hur kan något som känns så rätt! Vara enligt andra fel på så många sätt? När jag är med dig känner jag mig hel! Hur kan det då vara så fel? Jag njuter av varje sekund som jag är med dig! Tack vare allt som du gör för mig! Hjälper mig, snackar med mig och ja allt! Utan dig vore mitt liv grått, trist och kallt! Att du inte det förstår, att mitt liv utan dig inte består, utan dig hade jag varit i jorden trots att man kan leka med orden skriva med klass och stil och inte behöva sålla sina ord genom en sil men det du betyder för mig kan jag inte riktigt förklara för dig men jag tror att du vet vad det är och att jag alltid kommer att ha dig här inne i mitt hjärtas innersta rum även om du ibland kan tetas och vara lite dum så är du den bästa jag känner och jag tackar GUD för att vi iaf är vänner nu ska jag nämna de tre orden och du blir den tredje här på jorden¨ som få höra mitt hjärtas röst även om det inte skänker mig någon tröst men du är min vän och jag älskar dig för den du är! Ute är himmeln blå och fin, fåglarna kvittrar och våren tittar fram. Doften av vår gör mig varm i hjärtat, solen som glittrar och värmer min kropp. Nu känner jag hoppet om en snöfri vår, vägen är torr och bilrutan är fri, fri från vinterns onda is. Våren tittar fram och jag känner mig lätt som en fjäder i hoppets stora famn. My heart is filled with joy, all because of this boy. I thank God for leading him to me, and I hope this boy can see, how much he really means to me. I want him to hold me with his arm, and save me from harm. I want to hug him, kiss him and say that he´s mine, then everything would be fine. De onda tankarnas snara stryper glädjen och det uppstår fara fara för härlighetens fortlöpande charm härligheten som jag känner när jag ligger på din arm men det är inget man kan styra över jag får förhoppningsvis tillslut ändå det jag behöver glädje och värme i mitt hjärta inte ondska, hat eller smärta känns som om tiden står still, den går så sakta jag vill bara somna in och vakna imorgon och märka att denna dag aldrig ägt rum för den tar så på mina krafter och gör inte mig någonting mer än smärta ondska och hat vill inte tänka så men ändå vill bara ha någon här som jag kan slå slå så hårt att blodet rinner men jag gör det ju aldrig för mitt dåliga samvete vinner vinner i livets hårda spel och nu ska jag sova och hoppas på att vakna hel! | |
| 88tinste | 2011-11-13 08:35 | |
 | ”Nere vid havet står hon, flickan som har tappat tron. Mot världen hon ler, men gråter när ingen människa ser. Sårad av alla lögner och svek, står hon med rosenröda kinder, men ack så blek. Nere vid havet sitter hon, flickan som har tappat tron. Hon sitter på en sten, med bleka och frusna ben. Sårad av alla lögner och svek, sitter hon nu, ack så vek. Nere vid havet vilar hon, flickan som hade tappat tron. Hon med de sorgsna ögonen, lär du aldrig mer se igen. Sårad av alla slag hon fått, hennes tårar är nu ett minne blott.” | |
| Robandage - Ej medlem längre | 2011-11-13 08:37 | |
| Starkt, 88inste. | |
| 88tinste | 2011-11-13 08:44 | |
| Tack Rob! | |
| CrazyQ | 2011-11-13 08:55 | |
| Jag har upplevt många svåra saker i livet och att skriva är ju en del att bearbeta det som hänt. Så jag bjuder på en till, den sista. Ett litet sårat barn En liten flicka i sommarkjol Vacker som en viol Mötte på vägen en man, ruskig och full Inte med ett hjärta av gull Lurade in flickan i skogen tät Med ett skrik hon grät Tog hennes oskuld där inne bland gran och kottar Hoppas någon en grav åt honom skottar! Flickans själ var nu trasig och sårad för livet Skulle aldrig glömma, i hennes minne stod skrivet Att den mannen med hjärta av granit Förstört hennes liv, ja det blev rent skit! Aldrig i livet kunde säga nej Ja, hon blev en utnyttjad tjej Slagen och våldtagen genom livet gick Aldrig någon respekt hon fick Genomled stora smärtor och många sår Skulle någon ge henne en ömsint vår? När hon som vuxen med facit i handen stod Kunde se svaren med perspektiv och mod Tog hon tag i sina livs problem och brustna själ Nu är hon på väg och det går henne väl! Nu fattas bara tillit till någon vänlig man Som kan ge kärlek , trygghet och värmande famn! Önskar henne lycka på sin färd mot framtidens hav Att bli älskad och få älska på lika krav! | |
| 88tinste | 2011-11-13 08:57 | |
| CrazyQ: fantastiskt bra skrivet! Fortsätt vara stark! | |
| 88tinste | 2011-11-13 09:08 | |
| "Utan en tanke på livet, tar hon allt för givet. Från ögat det faller en tår, med lätta steg hon går. Med klänningen så vit, är hon på väg dit. Utan en tanke på livet, tar hon allt för givet. Med vindkysst kind, trevar hon nu som en blind. Med tunga steg hon går, med ängla lockigt hår. Utan en tanke på livet, tar hon allt för givet. Hon ville att värken skulle sluta, tanken på döden fick henne att njuta. Hon satte sig vid en sjö, tog sitt liv utan att säga adjö. Utan en tanke på livet, tog hon allt för givet....." | |
| CrazyQ | 2011-11-13 09:13 | |
| 88tinste: Jag skrev den för 6-7 år sedan. Och om du tittar lite längre upp, så har jag ju nu gift mig. :) Så det har gått bra nu. :) Skrev den dikten till min man. | |
