Spelrum
| Giraffen | 33 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 11 |
| Inloggade | 44 |
Mobilspel
| Pågående | 20 441 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2009-06-05 18:39 | |
 | Tack, trashone. Alltid fint med spontana kärleksbevis. :) | |
| ---Robban--- - Ej medlem längre | 2009-06-05 18:39 | |
| Okej, Isa. Det låter mycket bra. Ha en fin kväll - och helg om vi inte hörs! | |
| trashone - Ej medlem längre | 2009-06-05 18:39 | |
| 1300 nick på 24 dagar är inte alls 14is :) | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2009-06-05 18:40 | |
| Dezamma! ;) | |
| ---Robban--- - Ej medlem längre | 2009-06-05 18:40 | |
| Traszh ;-) | |
| Ässät | 2009-06-05 18:47 | |
 | Jag retar mig på att jag böjde mig framåt i förmiddags.. ont i ryggen | |
| vita_syrener - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:01 | |
| sjutton att arton ligger så nära nitton och tjugi...kan man reta sig på om man inte har något annat för sig... | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:05 | |
| nu då kan man se alla bilder? snabbbloggade (3B) www.sailorniala.wordpress .com | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:06 | |
| retar mig på kass mobilkvalitet | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:06 | |
| och vita: du är så lik mig | |
| Ässät | 2009-06-05 19:10 | |
| Hm det matchade ingenting stod det | |
| mommesfrites - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:13 | |
| Gimp, adressen funkar inte. | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:16 | |
| sailorniala.wordpress.com | |
| mommesfrites - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:19 | |
| Jaa, du har gjort yoga :) Vad fint! Ska yogaförbundet använda bilderna? | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:21 | |
| typ ja mitt yogaplejs iaf | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:31 | |
| På senaste tiden ser det ofta ut så här när jag försöker få upp betas startsida: Adressen hittades inte Firefox kan inte hitta servern på www.betapet.se. Webbläsaren kunde inte finna den angivna adressens värdserver. * Har du kanske skrivit in fel adress? (t.ex. "ww.mozilla.org" i stället för "www.mozilla.org") * Är du säker på att domänadressen existerar? Dess registrering kanske har förfallit. * Kan du inte heller besöka andra webbplatser? Kontrollera nätverksanslutning och inställningar för DNS-server. * Är datorn eller nätverket skyddat av en brandvägg eller proxy? Felaktiga inställningar kan påverka webbläsning. (Detta retar mig, och jag undrar varför det blir så. Det gäller inga andra sidor.) | |
| ---Robban--- - Ej medlem längre | 2009-06-05 19:36 | |
| Retar mig på att Marcus Birro slutar blogga. Jag tar mig friheten att kopiera in hans sista blogg här. Jag tycker om det du skriver, Marcus. Det ska du veta. "Testamente (Jag Stänger Fönstret Nu) 2009-06-05 11:01 Det finns tid för allt. Det finns en tid för galenskap, sena nätter, gråt och skrik. Det finns en tid för hjärtats milda sånger. Det finns en tid för att vara närvarande. Jag har aldrig varit speciellt bra på mycket. Jag kan skriva. Jag är i bästa stunder en duktig författare. Under de nästan tre år som jag haft den här bloggen har allting hänt. Bara någon månad efter att jag började skriva förlorade vi Dantes syskon i ett sent missfall. Det har präglat mig. Jag höll mig nykter. Jag höll mid liv. Jag skrev Svarta Vykort som en sorts räddningsplan, en livbåt. Jag flöt omkring på den ett tag innan jag hivades upp i en räddningshelikopter. Jag fick en filt över axlarna. Jag fick ett nytt liv. Jag är en annan människa i dag än jag var hösten 2006. Jag har varit helt och hållet öppen med den resan, här på bloggen. Nu blir jag anklagad av ni vet vilka för att vara inkonsekvent, en lismande jävla typ. Jag kan förstå det. Det är alltid obehagligt med människor som byter liv, som samlar ihop sig och kommer tillbaka starkare än förut. Jag har varit öppen med den hör resan jag gjort, från missbrukande slugger, till en mer tolerant och solidarisk människa som kommit att tycka om, respektera och vara en del av mycket av det jag förr avskydde för att jag var rädd, bitter och småsint. Jag är inte bitter eller småsint längre. Jag har inget emot folkligheten som jag pissade på förr. Man kan tycka att det är att vara en hycklare. Men en hycklare i mina ögon är inte en person som vågar revidera sina uppfattningar om saker, människor, tankar när hans liv förändras i grunden, så som mitt har gjort. Jag har nått framgångar jag inte kunnat drömma om. Jag har massor av fina priser. Mina böcker säljer fint och jag får ha min dröm som vardag. I takt med mina framgångar har jag fått smaka på de anonyma och de inte så anoyma mobbarnas dunkla hat och kladdiga kommentarer. Jag har släckt ner kommentarerna både här och på min fotbollsblogg på Expressen. Jag tycker det är en märklig demokratisk rättighet att anonymt sitta bakom sitt förbannade tangenbord och hata en människa som står där med sitt ansikte och sitt namn, med hela sitt liv. Jag har ändå fortsatt blogga. Varför ska jag lämna över det mediala rummet till fånarna, till mobbarna, till idiotin? Kanske är det som en kollega skrev i ett mail,att man måste vänja sig vid att bli “en råvara i ett sådant här köksbordssamtal.” Ja, kanske. Eller kanske inte. Nu släcker jag ner den här bloggen. Det här blir sista inlägget. Jag har aldrig bett om något av det här. Jag vill fan inte bli en råvara som blandas ner vid idioternas köksbord, ett lösryckt skämt, ett sorts underutvecklat hånskratt… Jag har själv varit en gapig och störig jävel men jag fyller 37 om någon vecka och det där är länge sedan. Jag har i grunden blivit en annan människa sedan jag härjade runt och försökte skrika mig till en plats i den här världen. Det är känt att vissa mediala företeelser haft mig som favorithatobjekt. Det har varit närmast en fixering. Det har varit påhittade dikter, hela bildserier, blogg efter blogg efter blogg efter blogg om min totala uselhet, hur förbannat högstämd och obegåvad jag är. De har ägnat år av sina liv åt förfölja, håna mig och min familj. Ingenting jag gjort eller skrivit har för oviktigt att inte driva med. De överlägset flesta verkar ha tyckt att det varit lite roligt. Att vi blivit ledsna är det färre som brytt sig om. Vecka ut och vecka in har de legat där på sina nedpissade tak och skjutit på mig. Jag har lyckats skaka av mig det. Jag har inte läst eller brytt mig. Ofast har jag inte ens vetat om dem. Men någon har berättat, länkat eller mailat. Då först har jag insett omfattningen. De är ju helt fixerade! Man skulle kunna säga att de byggt en medial karriär och säkert tjänat pengar på att förfölja mig och min familj. Det är deras demokratiska rättighet. Jag har har inte tagit den striden. Det är min rättighet. Jag kan inte annat än småle åt det väldigt obehagliga i att samma person nu lyfts på starka DN-armar in i finkulturen, att alla genast glömmer vad som gjort honom känd, nämligen ett kompromisslöst mobbande, en sorts avsky för litterär svghet och hjärtliga ambitioner. Jag har istället tagit striden här på bloggen för undersköterskor, mot Försäkringskassan, skrivit ett kulturmanifest, bjudit in till releasefesr, svingat mot alla former av medial och kulturell tyranni men det verkar som om folk vill ha denna mediala och kulturella tyranni. Folk prisar mobbaren. Det är ungefär lika obehagligt som det är obegripligt. Senaste veckan har varit extra intensiv. Kommersiella radiokanaler, halvkändisar och den välkända mediala företeelsen har brassat på med allt de har. Det är egentligen inte deras fel. Det ÄR deras rättighet att tycka att jag är fullständigt obegåvad, det går inte en dag utan att jag tycker det själv, men det har också varit min rättighet att bli ledsen ibland men ändå vägra ta debatten. Jag vägrar fortfarande ge efter för de hatiska hundarna. Vad har jag då gjort för att dra på mig allt detta hat? Jag har varit tydlig med min mänsklighet, med min inkonsekvens. Jag har varit tydlig i text med mina drömmar, min svaghet, mina förluster, min sorg, mitt missbruk, min längtan efter att bli pappa, min tröstlöshet över att förlora två barn som aldrig fick chansen att leva, och jag har varit tydlig i min vrede över orättvisor. Jag har hela tiden varit tydlig med mina drömmar om att skrivandet ska vara en sorts frizon i livet, ett sorts verkligt och andäktigt rum i vardagen, där vi kan mötas. Eller en sjö snarare som läsare och författare går ner till för att möta varandra, som mästaren Stephen King skriver. Den senaste veckan har jag dock känt mig väldigt ensam här på bloggen. Vet inte varför. Jag har blivit väldigt hårt angripen den här veckan, i radio, tidningar och på bloggar. Samma personer. Samma totala fixering. Jag ska srtaffas för min visade svaghet. Det är deras demokratiska rättighet att ha byggt en karriär på att förfölja mig. Jag håller faktiskt med om det. Jag blev ju farsa till Milo i vintras. Jag hatar att jag låter deras gift hinna in i mig. Han är allt för mig. Han är viktigare än mitt liv. Jag vill därför kapa alla band till sådant som mot min vilja håller mig nere, gör mig ledsen eller förbannad. Jag har helt enkelt inte tid. Jag vill också, med ett snett leende, konstatera att det här inte är något förhastat beslut som i höstas, efter att ha mottagit bland det värsta jag läst här på bloggen. Det är heller inte heller ett beslut taget på grund av vissa andra personers avundsjuka fixering vid mitt liv och mitt skrivande. Den makten har de inte över mig. Jag har helt enkelt gått och tänkt på det här ett tag. Jag trodde jag kunde förändra bloggvärlden genom öppenhet och välskrivna inlägg men det verkar inte fungera. Den här bloggen är ett fönster mot en värld jag kommit att tycka väldigt illa om. Jag har inte tid att stå där och luta mig ut mot mörker och känna stanken av avlopp, hat, småsinthet och medialt avfall. Jag orkar inte längre. Jag har inte tid. De fungerar inte. Jag är verkligen ledsen över att jag är en sådan blödig jävel. Jag stänger det här fönstret nu." | |
| Bitte - Administratör | 2009-06-05 19:46 | |
| Retar mig på trötthet, skit med saker i livet och frånvaro =( Bitte | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2009-06-05 20:11 | |
| Jag vill hellre öppna min chokladkaka än att börja städa - men här ser förjävligt ut. :( | |
| vita_syrener - Ej medlem längre | 2009-06-05 20:24 | |
| Tänk om vi är släkt Gimp? | |
