Spelrum
Giraffen | 3 |
Krokodilen | 0 |
Elefanten | 0 |
Musen Böjningslistan | 0 |
Grisen Böjningslistan | 0 |
Inloggade | 3 |
Mobilspel
Pågående | 20 206 |
Forumkategorier
Användare | Inlägg | |
---|---|---|
Pseudonymf | 2009-06-30 23:09 | |
Javisst är han underbar ;) <3 | ||
apbur | 2009-06-30 23:10 | |
Jag kan dejta er båda om ni vill, har ett stort hjärta :) | ||
Ingrid45 | 2009-06-30 23:10 | |
Arkiv X mina barnbarn får bara se på Mumindalen- | ||
Pseudonymf | 2009-06-30 23:11 | |
Mig med? :D | ||
svininfluens - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:11 | |
Retar mig på att jag kom helt av mig, när jag hade tänkt skriva vem jag var, hjärnan fastnade i en tankeloop av någon anledning. | ||
Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:11 | |
berätta snälla retar mig på något | ||
Egenskap - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:12 | |
Retar mig på att jag fortfarande inte kommit i säng. | ||
svininfluens - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:12 | |
Jag insåg att frågan var felaktig. Vem är du själv då? Eller så hvad med dig selv da? | ||
FLuBBeR - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:12 | |
Kärlekstråden! :) | ||
Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:12 | |
samma här jag borde vara tyst oc inte bråka, förlåt blev det en kjol hanna? | ||
Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:13 | |
svin; är du carlmartin nu? okej godnatt jag går | ||
Egenskap - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:13 | |
Nope, förstod mig inte på skiten. Det retar jag mig på. | ||
svininfluens - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:13 | |
Ah, nu kom jag på vad jag tänkte skriva. Jag är en skymning i fjärran. | ||
Pseudonymf | 2009-06-30 23:13 | |
Jag retar mig på att jag hetsätit skorpor i två dygn nu :S | ||
Ingrid45 | 2009-06-30 23:14 | |
Vad blev en kjol? vet ni att kjol och tröja är smma på engelska, | ||
Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:15 | |
svin: du är poet isf och det är vackert | ||
Egenskap - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:15 | |
Shirt och skirt. | ||
Pseudonymf | 2009-06-30 23:17 | |
Svin är en man på 36 år med lätta parapsykologiska egenskaper. Han gillar tomtebloss och har en egen krokodil i sitt badkar :D | ||
FLuBBeR - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:18 | |
Ah, tomtebloss! <3 | ||
svininfluens - Ej medlem längre | 2009-06-30 23:20 | |
Apropå skymning i fjärran, som jag retar mig på: Plötsligt genomfars jag av en rysning. En man sitter bredvid mig på bänken. Det enda jag ser av honom är hans profil. – Det var inte så här jag föreställde mig min skapelse, säger han. Hans stämma är djup, melodisk, lite vemodig. – Vad vill alla de här människorna som andas tack vare mig? När jag är tyst förebrår de mig min tystnad; när jag talar anklagar de mig för att vara godtycklig. Så dumma de är. Tror de att det är roligt att alltid ha rätt? Det är verkligen synd om dem. Jag hör hans tunga, långsamma andhämtning i halvmörkret. Han har inte presenterat sig med det behövs inte. Jag känner, jag vet vem han är. Hans röst är så allvarlig att jag blir hänförd. Det är inne i denna röst som min egen röst ljuder. – Du säger att du tycker synd om människorna men var är då din medkänsla? Förvånad över min egen frimodighet fortsätter jag: – Jag har sett människor lida, jag har sett människor dö. Kan du rättfärdiga det? Om du nu är allsmäktig, varför hindrar du inte mördarens ondska? Varför låter du de oskyldiga lida? – Vem är du? frågar mannen bredvid mig. Vem är du som törs ifrågasätta min skapelse? Hur vågar du ställa frågor till Gud? Säg mig då när jag skulle ingripa. Borde jag ha hindrat mördaren från att födas, hans medbrottsling från att växa upp, samhället att fungera… Säg mig vad jag enligt dig borde ha gjort och när! Jag sitter helt förbluffad, orörlig och stum. Om mannen bredvid mig är Gud känner han mina svar före mig. Men är han bara en patient som tror att han är Gud, hur ska jag då få honom att fatta saker jag själv inte förstår? Under min vistelse här på sjukhuset har jag träffat de mest underliga patienter som tror sig vara allt från Jeremia till Jesus. Kain som sörjer sin döde bror, Abraham som gråter över sin offrade son, Adam som inte vill prata med någon utom Gud, och nu slutligen Gud som sörjer sin skapelse. Är det verkligen Gud som sitter bredvid mig? Eller är det ännu en sjuk patient? – Du kunde ha hindrat alla onda människor från att födas, säger jag utan att tänka efter tillräckligt. – Och hur tänkte du att jag skulle veta om de är onda? Kan man vara ond innan man existerar? Borde jag då inte ha låtit bli att skapa människan överhuvudtaget? Det är förmodligen det som är mitt största misstag. Jag trodde att jag behövde människan. Se på allt besvär jag har haft med er! Varför nöjde jag mig inte med himlarna och jorden? I min galenskap trodde jag att en varelse likadan som jag själv skulle bli en utmärkt vän. Patienten bredvid mig vrider huvudet och ser på mig. Inte snabbt, utan lugnt och stilla. Jag kastar en blick på hans ansikte och grips av panik: han förefaller mig bekant. Jag tittar och tittar men min blick återsänder mig endast skymning; och denna skymning är den galne åldringens ansikte, patienten som jag i min barndom brukade besöka på mentalsjukhuset i Rovidok. Mannen som blev avrättad när tyskarna skulle statuera ett exempel. Hur kan han sitta här nu? Överläkaren kommer och ropar på mig. – Där är du! Jag har letat efter dig. Vi skulle vilja ta farväl av dig innan du reser hem. När jag tittar på åldringen igen är han inte där längre. Jag sväljer hårt. | ||