Spelrum
Giraffen | 30 |
Krokodilen | 0 |
Elefanten | 0 |
Musen Böjningslistan | 0 |
Grisen Böjningslistan | 34 |
Inloggade | 64 |
Mobilspel
Pågående | 20 742 |
Forumkategorier
Användare | Inlägg | |
---|---|---|
deathinvegas - Ej medlem längre | 2008-12-22 10:53 | |
är det ILLI jaha märkligt | ||
kokills | 2008-12-22 11:35 | |
"Besviken" Vi hade ju bestämt att det var idag vi skulle förändra världen... ...ändå kom du inte besviken rev jag upp gatstenen utanför min portuppgång, kastade den på din cykel... ...och somnade med ett leende | ||
Svardfisk | 2008-12-22 12:58 | |
Har skrivit till och från i tre-fyra år nu så jag kan väl lika gärna posta lite av det. -Kuljakten- Det saknas allt för mycket tid ändå blir reflektionerna alltid för många och någonstans försvinner minnena vi borde lärt oss av jag letade kulor idag - det sades att du tappat - vände upp och ner på allt slutade i frustration med huvudet mot väggen den luktar precis som för fem år sen det sägs att vi är brickor i den och nog är hon fast där allt var för dig allt som fanns var för dig en tidning på marken och regnet signalerar att hösten kommer tyst och stilla smyger runt hörnet och intalar mig att vinden inte bär din lukt allt annat vore en dröm älskad och hatad man gråter inte i regn ingenstans är marken så jämn som i fotspår asfalt är för hårt tvingar oss att klättra och oundvikligen falla jag är inte Jesus jag slår mot gatan utan att fått använda mitt kors hon letar smulor plockar fram allt som fastnat mellan glasen i fönstret dimma lägger sig längs vägen utanför sånär som på vägens buller är tystnaden total ljus i långsam takt sammantaget känns det som slutet jag fann mig själv på marken men inga kulor trots allt var det kanske bara ett rykte - även fåglar sjunger falskt ibland - och det är svårt att inte ljuga om drömmar man haft -Rum 10- Kom titta på månen genom röken blir den grå och din skugga bleknar kom visa vägen bryt plasten och krossa kaffekoppen på hyllan drick mitt liv som blivit utgjutet för många vi kunde varit en, fastän två Du klättrar på väggarna jag kan se dig än rivmärken i tapeten, den färgas brun av vattnet från rören som brustit lamporna blinkar i otakt mörkt ljust upprepar allt för mig själv igen tre veckor utan riktigt liv det försvann med nyckeln i din väska ligger allt jag samlat på, det första månljuset, gryningen, lyser in genom fönstren hål i gardinen hål i halsen hyperventilerar för att existera väntar -Imma- Jag tror du tappade dina skor tillsammans med sommaren det är ingen idé att söka glömda ting igen det blåser allt för kallt att leta bland sand och vågor frusna fötter fastnar på sten fastnar och blir till konst stannar för evigt glasskärvor glittrar vintern har tappat greppet snubblar och försvinner utan att ens ha kommit på fötter kanske för mycket alkohol fast i drömmen svårt att släppa taget frost är vackert i gatljus med pannan mot stenen skuggor försvinner i mörkret du glider som på is i helt nya skor bättre än de gamla bättre än någonsin men mina svek det finns saker att glömma som borde stanna jag borde stannat på bussen med ansiktet mot rutan fantiserande om dig i imman | ||
S Kanin - Ej medlem längre | 2008-12-22 16:22 | |
Den som är lejd och inte är herde han överger lammen, och flyr när han ser vargen komma. Jag är den gode nerden och lammen känner min röst, och lyssnar. Jag känner på lammens bröst, och vibrerar med en två eller tre olika hastigheter beroende på prislappen. | ||
Stormvind_66 - Ej medlem längre | 2008-12-23 18:03 | |
Åh denna attraktiva Gravitation, som ser till att jag har fötterna på jorden och inte svävar iväg på ett moln. En lovsång vill jag sjunga till den. Ty jag trodde ett tag att den inte fanns; att jorden helt enkelt sög. Men nu har jag sett med egna ögon, att Gravitation är anledningen till att jag finns kvar på jorden. ;) | ||
Gravitation - Ej medlem längre | 2008-12-23 18:06 | |
Åh, hjärtat. | ||
peter | 2009-10-30 10:41 | |
tid avstånd längtan fyrljus i dimma skimrar som ett annat liv i livet natthavets dyningar ofullbordade stjärnor i djupet av vår kärlek i slutna ögon känner jag dina tårar | ||
zoof | 2009-10-30 11:47 | |
Avtryckta av en blödig enslighet förvirrade av en dimma av autonomi Vi rusar mot en skenbar gränslöshet -införlivade i ett plomberat etui Avvisade utan produktiv pardon som om vår dignitet vore frosseri Förnuftet är en fragmentarisk produktion - inramat av auktoritetens trolleri En distans där tidens vakuum fjärmar ett mönster En förflyttning från en plats till en annan En visare dunkel och dold i ett fönster jag letar en plats för någon annan likt Sorgens avsaknad av empatiska anlag mättas egoismens bloddränkta bete Handlingen svärmar kring just detta timslag men världen du besitter är ditt eget anlete | ||
magician - Ej medlem längre | 2009-10-30 11:48 | |
gubbi: har du fått ihop det med unni drougge än? | ||
zoof | 2009-10-30 11:58 | |
haiku: (1) Vandrar baklänges, strävar framåt men kommer aldrig tillbaka... (2) Jag är förlovad med friheten, men den är omöjligt trogen | ||
mrperfect | 2009-10-30 12:28 | |
Plötsligt kom jag ihåg i vilken form jag hade skrivit ett par meddelande: ------------------------- ------------------------- ------------------------- ------- Ute i världen någonstans, bor det en poet Hans gemål skriver passande musik Men var de bor är det ingen som vet bara att deras verk har samma rytmik. De skapar om liv , kärlek, om sin innersta hemlighet oavsett om det är varmt eller kallt tror jag att de lever överallt du känner säkert någon, i din närhet, fastän du inte vet. Men det händer ibland att deras inre tankar flyktar, rymmer och vi får ta del i det som är deras glädje och bekymmer. | ||
Bitte - Administratör | 2009-10-30 12:32 | |
Tystnaden har talat, jag har förstått det du inte säger, även om det gör ont, så får jag acceptera det. Din tystnad säger mer än alla ord som vi sagt till varandra, ord som betytt så mycket för mig. Jag accepterar det du inte säger, vänder mig sakta om , och går. Bitte | ||
vita_syrener - Ej medlem längre | 2009-10-30 14:36 | |
Förunderligt är våra vägar öden som oss alla berör livet är en berg och dalbana Varför Hur kan man förklara känslor, minnen som gör ont Människor som sårar Ödmjukhet Vi har ett enda liv Famna livet Trött | ||
Miss Yoco - Ej medlem längre | 2009-10-31 00:39 | |
Dela aldrig med världen förtroenden du fått då hastigt kan vänskapen vara ett minne blott... | ||
zoof | 2009-10-31 00:52 | |
Vad duktiga alla är! :) | ||
landed_in | 2009-10-31 01:43 | |
tänkte kärlek när jag såg skådespelaren genom ditt hår när du somnade där på bänkraden och fälldes ihop som en fickkniv kanske kan du rosta, vad vet jag? och på morgnarna när jag vaknar vet jag inte ens om att du finns eller fanns eller funnits jag rullar tummar över fluoxetin i väntan på det där extra som du aldrig fann hos mej och hur mycket jag än avskydde så kan jag inte låta bli att sakna kicken ingen spark just a kick | ||
golden | 2009-10-31 01:49 | |
www.myspace.com/wefi...kn ivesband poesi vette fåglarna, men musik | ||
Miss Yoco - Ej medlem längre | 2009-10-31 08:54 | |
De kan lyfta dig de kan få dig liten de kan smeka dig de kan få dig besviken De vet om sin makt de kan såra ibland de vet vad de sagt de kan finnas i sand De kan få dig varm de få dig att tåras de kan få dig harm de kan få dig att glädjas De varmaste, finaste av dom, spar till någon du riktigt tycker om - det är orden, vi talar om…. | ||
sarahmaria | 2009-10-31 09:37 | |
Bitte; jättefin! Den grep tag i mig!! | ||
sarahmaria | 2009-10-31 09:40 | |
När orden tagit slut När sången stilla tystnat När jag sakta ger upp allt hopp Då plötsligt hör jag en ensam ton treva mellan husen Sakta och försiktigt letande Så hör jag ett ord som studsar mellan väggarna Hjälp Tonen ökar mellan husen och blir fler Sakta känner jag åter kraften pulsera i min kropp Sången kommer tillbaka Orden börjar sakta föröka sig Hjälp mig Snälla hjälp mig Hitta mig Se mig Gå med mig Tonerna och orden bildar en sång som låter allt starkare mellan husen Reser mig sakta upp Så ser jag sången En skepnad som kommer gående Min räddare Min sång Mitt bidrag då =) | ||