Spelrum
Giraffen | 30 |
Krokodilen | 0 |
Elefanten | 0 |
Musen Böjningslistan | 0 |
Grisen Böjningslistan | 21 |
Inloggade | 51 |
Mobilspel
Pågående | 20 057 |
Forumkategorier
Användare | Inlägg | |
---|---|---|
ttiittii - Ej medlem längre | 2018-08-16 20:21 | |
Lärarbrist Det är ont om lärare ingen kan ha umgått att höra det. Vad görs intagningsp sänks så vilken som helst kan bli lärare. Det blir inga fler lärare Dom som söker klarar inte av utbildningen... Är det inte läge att höja lönerna nu och intagningsp.? 1968 tjänade en lärare lika mycket som dom i regeringen. Vad gick fel ? Och vad kan göras ? | ||
Jelenas77 | 2018-08-16 21:40 | |
Högre lön Mera resurser och stöd till de elever som behöver det. Bra samarbete skola-fritids-hemmet. Typ | ||
lolololololo | 2018-08-17 07:49 | |
Det är så mycket som är fel i skolan så man blir alldeles trött. I juni 2017 var det nästan 20 % av eleverna i åk 9 som inte var behöriga att söka gymnasieprogram. 20%! Vilken tragedi för unga människor att få svart på vitt att de inte duger. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det förstås också mycket dyrare att ha elever i skolan ett år extra innan de i bästa fall kan söka gymnasium ett år senare. | ||
Tommy 1979 | 2018-08-17 09:41 | |
Höj lönerna, till att börja med. Dessutom måste lärarnas befogenhet utökas. Att de i vissa skolor inte ens får beslagta ungarnas mobiltelefoner är fullständigt befängt. | ||
Der Eimer - Ej medlem längre | 2018-08-17 09:46 | |
Vad tjänar en lärare? | ||
poha42 | 2018-08-17 09:57 | |
mer makt till lärarna! mobilförbud ...den ska lämnas hemma. Vi måste få det mer som det va förr då man hade respekt för lärarna. | ||
lolololololo | 2018-08-17 16:02 | |
Der Eimer: Min nyexade kollega med fem års studier till gymnasielärare bakom sig gick in på 29 000... | ||
lolololololo | 2018-08-17 16:04 | |
Oj, var inte klar... Samtidigt som min äldsta kollega som började harva som högstadielärare 1983 i dag tjänar 32 000... | ||
remvanrijn | 2018-08-17 17:09 | |
Ni få gärna tjäna lika mkt som regeringsmedlemmar igen såsom det tydligen var 1968. Jag vill bara varna , dessa är inte mer värda än 25.000 /månaden dock ... det är inte bara eleverna som har svårt att klara skolan, även de som utbildar sig till lärare har svårt att klara av detta . Intagningspoäng : från 0,45 HP för 7-9 lärare 1a val svenska . Om de skulle höja intagningskraven på svenska från F till C ,skulle plötsligt 22-26% av sökanden falla bort . 5 års studier .. känns att 1 år går åtatt lära sig vad andra redan kan innan de börjar univ/högskola utb. Sen finns det mkt annat i självaste skolan som borde ändras . men vad kan man förvänta sig efter 8 år med nyliberalistisk skolminister och 4 år med han som skulle ändra skolan på 100 dagar ? | ||
markoolio5 - Ej medlem längre | 2018-08-31 15:54 | |
ttiittii: Att säga att antagningspoängen sänks är direkt felaktigt, däremot är söktrycket så lågt så att det mer eller mindre är platsgaranti. Det är således ingen som sänker gränsen. Tommy: Det finns stöd i skollagen att omhänderta föremål som stör utbildningen (Skollagen 5 kap 22 § "Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.") Det du kallar befängt kallar jag lagbrott, ingen skola står över lagen. Der Eimer: individuell lönesättning, olika beroende på ämnesbehörighet (vissa ämnen är rejäl bristvara), var i landet du söker, om du är förstelärare, fått ta del av lärarlönelyftet, om du bytt arbetsplats för att trissa upp lönen … och naturligtvis dina vitsord. Har svårt att se att en legitimerad lärare har under 25 i månaden oavsett ämne och geografisk placering, men medianlönen lär vara betydligt högre än så. Jag tjänar en bit över 40 inklusive förstelärartillägget på 5. Jag har också ett "bristämne" i min behörighet, 10+ års erfarenhet och examen/legitimation sedan 5 år (obehörig innan och med mycket lägre lön). remvanrijn: Raljant att säga att F i svenska räcker. För allmän behörighet till högskolestudier krävs betyget E i svenska 1, 2 OCH 3 (alla tre åren/kurserna på gymnasiets högskoleförberedande program alltså). Därtill matematik 1b eller 1c, engelska 5 och 6 samt inalles 2250 av 2500 godkända gymnasiepoäng. ttiittii och remvanrijn: Nej, lärarnas löner har aldrig varit jämställda med regeringsmedlemmarnas (dvs ministrar och statsråd). Däremot riksdagsledamöternas. Mycket "killgissande" i den här tråden - från båda könen. ------------------------- ------------------------- ------------------------- - I övrigt är "intagning" ett begrepp som används inom bl.a. kriminalvården och psykvården och handlar således inte om valmöjligheter. När det handlar om utbildningar heter det "antagning" och ingenting annat. Annars skulle vi ju kunna referera till "studenterna" som "de intagna". En student som går vilse på lovet blir således "en intagen som avviker under permissionen" ;o) /Lärare som inte tycker att han tjänar för lite - men jobbar för mycket | ||
blankomblank | 2018-08-31 17:05 | |
Markoolio5 Har hört från fler lärare som tycker timmarna är för många. Fler resurser i klassrummet, vore det en bättre lösning? Jag tycker skolan rapporterar och involverar oss föräldrar i skolan för mycket, måste ta mycket tid det med. Självklart om det går dåligt att man måste koppla in föräldrar, men i de fall det flyter på också? | ||
markoolio5 - Ej medlem längre | 2018-08-31 19:20 | |
I mitt fall inte antalet timmar, utan intensiteten. Som att jobba en heldag på Donken och ha konstant lunchrusning i åtta timmar. Varje dag. Men jag skulle inte vilja byta jobb, för då hade jag ju gjort det ... lösningen okänd, helt klart mycket administration som vår tid slösas på skulle annars läggas på mer undervisning. Logiskt, ja. Underlättande, nej. | ||
lolololololo | 2018-08-31 20:14 | |
Konstaterar att jag nu, när jag arbetar på högstadiet jämfört med gymnasiet där jag arbetade tidigare, lägger ner oproportionerligt mycket tid på elevvårdsarbete jämfört med ren undervisning. Dumt, om man betänker att jag har utbildat mig i fem år för att undervisa i mina ämnen och inte för att agera kurator eller psykolog som jag inte är enda dugg kompetent för... | ||
markoolio5 - Ej medlem längre | 2018-08-31 21:06 | |
Fast det är du, du är en god lyssnare och det räcker långt. Att du får förtroendet innebär att du har ett förhållningssätt som signalerar det. Om dina elever pratar OM dig istället för MED dig är det tid att ifrågasätta sig själv. Nu kan du klappa dig själv på axeln! Jag gjorde tvärtom, gick från högstadium till gymnasium. Och insåg att behoven hos eleverna var lika stora fast på olika mognadsnivå. Håller dock med om att vi i ett yrke som kräver legitimation gör mycket som är ett slöseri med vår kompetens. Fast personligen älskar jag att kunna hjälpa ungdomar som behöver mer än bara ämneskunskaper och kanske hamnar fel i livet om de inte får kontakt med en vuxen som lyssnar utan att döma. | ||
markoolio5 - Ej medlem längre | 2018-08-31 21:09 | |
Fast måste tillägga att jag inte är utbildad till det och säkert gör ett sämre jobb än valfri utbildad kurator eller samtalsterapeut. Men jag gör det med hjärtat. | ||
vigren | 2018-08-31 21:59 | |
Markoolio, jag är övertygad om att du inte på något vis skulle vara sämre än en utbildad kurator/terapeut ... Empati och förståelse är något som inte alla kan tillgodogöra sig via utbildning utan jag tror man har det inom sig från början s a s. Att som lärare få elevers förtroende tyder på att du är en vuxen som går att prata med, känns säkert mycket skönare för en elev än att bli " skickad" till kurator el liknande. Skall inte dra alla kuratorer m m över en kam men ibland undrar man om inte det sunda förnuftet har försvunnit i takt med högre och högre studier. Läraryrket idag är säkert jättetufft, även i de lägre årskurserna ... Man blir ju nästan mörkrädd när man hör krav/åsikter från föräldrarna. Var har föräldraansvaret tagit vägen? Jag kanske är gammalmodig men jag har den åsikten att barn skall uppfostras av föräldrarna i första hand, det är definitivt inte lärarnas roll! Visst, guida och vägleda, absolut, men uppförande är något man måste ha med sig hemifrån! | ||
HPIK | 2018-09-01 08:13 | |
Bra att diskussionen nu gäller yrkesinnehållet och inte bara lönen. Jag trodde länge, kanske ännu vid studenten, att jag skulle bli lärare fast jag råkade halka in på en annan bana. Utbildning tycker jag är roligt men med "facit i backspegeln" (som det heter i Grönköpings Veckoblad) är jag glad att jag inte blev lärare, tror att jag skulle ha fått ägna för litet tid åt undervisning och för mycket år kringverk. | ||
markoolio5 - Ej medlem längre | 2018-09-01 09:14 | |
Det låter nästan som om vi inte undervisar alls, utan bara administrerar och pratar problem med eleverna. Så är det naturligtvis inte. En standard i tjänstefördelningen på ett läsår på min arbetsplats (kommunal gymnasieskola med ferietjänst) är 520-540 timmars ren undervisning och 100 timmars mentorsarbete. Därutöver lektionsplaneringar, materialskapande, rättning och bedömning, etc. Två timmar mötestid per vecka (ämnesmöten, program-/arbetslagsmöten, APT, osv). Vi har ca tjugo elevfria dagar per år som ägnas åt kompetensutvecklingar, pedagogiska fora, mm. Som synes, undervisningen och direkta förutsättningar (planering, bedömning, etc.) för denna är fortfarande den i särklass största delen av tjänsten. Men som jag skrev tidigare, att ta bort administrativa arbetsuppgifter betyder naturligtvis att arbetsgivaren kommer att öka undervisningstiden i motsvarande mån - ingen arbetsgivare erbjuder sina anställda fritid på arbetstid. De lärare som går och drömmer om att bli av med sina mentorskap och administrativa sysslor inser inte att arbetsbelastningen inte skulle förändras ett dugg om så skedde. Det är förstås fullt logiskt att den som utbildat sig till att undervisa ska göra just detta. Mentorskapen, som inte har några som helst lagkrav på utbildning, skulle självklart kunna skötas av icke-pedagogisk personal. Detta är något som alla gånger skulle minska lärarbristen som problem, för då får ju de legitimerade lärare som finns undervisa 10-20 % fler elever än förr. Det är inte kirurgen som syr igen operationssåret, hens kompetens är för dyr för det och det är bättre att lägga den tiden på att operera en annan patient. Det är inte advokaten som arkiverar papper och ser till så att det finns nybryggt kaffe på kontoret. Det är inte piloten som serverar drinkar till charterresenärerna. Varför tänka annorlunda med utbildade lärare? | ||
Der Eimer - Ej medlem längre | 2018-09-04 04:14 | |
Intressanta inblickar i skolans värld. Jag får intrycket att det inte är lönen som är huvudorsaken till lärarbristen. Det är nog arbetsmiljön i stort (svepande formulering och därmed svår att argumentera emot...) När en person väljer vad vederbörande ska studera på universitet kommer den ofta med färsk erfarenhet av skolan. Är skolan en miljö man vill återvända till? Har man fått intrycket att lärarna man haft trivs med sitt jobb? I stället för att höja alla lärarlöner på ett bräde kan man fundera på vilka stödfunktioner som ger mest pang för pengarna, och som förbättrar arbets- och studiemiljön för gladare lärare och elever. Om det är lärarsekreterare, elevassistenter, mentorer eller kuratorer eller vad som helst vet nog lärarna bättre. Helt klart är dock att lärarbristen är ett stort problem. | ||