Spelrum
| Giraffen | 50 |
| Krokodilen | 2 |
| Elefanten | 2 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 31 |
| Inloggade | 86 |
Mobilspel
| Pågående | 21 094 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Zergling | 2019-08-14 20:11 | |
 | Begrava sitt husdjur Min hund gick bort för en månad sedan. Jag beställde enskild kremering för att jag ville begrava henne på mitt lantställe där hon älskade att vara. Det var mycket plågsamt när jag fick askan i kartongen, att gräva en grop och lägga ner den. Jag ville inte hålla i den och grät floder. Jag begravde henne bredvid en klätterros. Det blev mycket fint och jag tycker att det kännas bra. Ska lägg an fin sten med hennes namn på senare. Min syster, svåger och deras hund kom med askan. Då tyckte jag att jag hörde min hunds glada läte hon brukade ha när de kom. Hur har ni gjort? Har ni valt enskild kremering? Jag gjorde inte det med min katt som gick bort efter ju, men ångrar mig nästan nu. men då tänkte jag att bar med mig minnet av henne. Jag har förlorat båda mina trogna husdjur i år. Katten blev 18,5 år och hunden 13. Det är mycket tomt och det blir nog en ny hund. | |
| Lill-IT | 2019-08-14 20:31 | |
 | Jag beklagar verkligen. <3 När mina husdjur har gått bort har jag begravt dem i ett hörn i trädgården. Jag har bara haft katter och kaniner och inte kremerat dem. Det känns fint att de får vila nära mig. Syrran valde att kremera sin förra hund enskilt.. och hon har begravt honom i sin trädgård. Hon kände att hon inte bara kunde lämna honom på djursjukhuset. Mamma och pappa däremot har valt att lämna sina hundar när de dött eller då de behövt avliva dem. De har istället tagit vara på hundarnas halsband på ett fint sätt. Alla sörjer olika. Jag tycker det är fint att ha dem nära. <3 Även om det med tiden blivit en hel djurkyrkogård i det där trädgårdshörnet.. | |
| magnusito | 2019-08-14 20:51 | |
 | Beklagar. Det är en fasa att tänka på att de ska gå bort en gång. Djur är bäst! Vi har begravt på tomten, men man måste gräva mycket djupt så inga andra djur kan gräva upp, så tror jag reglerna säger. Man får sörja och sedan se om det blir något mer husdjur. | |
| vigren | 2019-08-14 21:48 | |
 | Begärde enskild kremering av hunden, tanken var att gräva ner i trädgården ... Men - har inte gjort det, han har sin plats på en hylla i vardagsrummet. Hans lilla trä-"urna" är dekorerad med en torkad ros och vi pratar fortfarande med honom ibland fastän vi nu har två nya fyrbenigar! En del kanske tycker det är makabert att ha askan inne men det känns helt naturligt för oss att han finns här inomhus! Det är fruktansvärt när man måste ta beslutet att tiden är kommen för ett älskat djur! Det är snart fem år sedan Nisse försvann och det gör fortfarande ont! Beklagar Zergling, vet att det blir oerhört tyst och tomt och nästan outhärdligt ... | |
| Tommy 1979 | 2019-08-14 22:05 | |
 | Jag har själv inga husdjur p g a allergi, men jag älskar verkligen djur och hur futtigt och otillräckligt det än låter (och hur futtigt och otillräckligt det utan tvekan verkligen är) så vill jag verkligen beklaga! Själv skulle jag bli helt förstörd om jag råkade ut för något liknande. När min mammas katt dog blev jag fruktansvärt ledsen och då hade jag ändå inte träffat honom mer än på sin höjd fem-sex gånger (dels p g a min allergi, dels p g a att jag och min mor bor ungefär 100 mil ifrån varandra). Så åtminstone delvis kan jag sätta mig in i din situation. Alla mina tankar och tröstkramar går till dig! | |
| Zergling | 2019-08-14 22:10 | |
| Era ord värmer verkligen! Tack. | |
| bobmarleyman | 2019-08-14 22:20 | |
 | Jag beklagar. Jag har tack och lov katten i livet ännu och tänker att en kremering och begravning i närheten av huset är det som blir bäst. Gärna på en plats som är hans på något vis, där i närheten han ofta är. Om din känsla är att skaffa en ny hund så vänta inte är mitt råd. Den glädje du får av en ny valp gör sorgen mer uthärdlig om du frågar mig. Allt gott till dig! | |
| Zergling | 2019-08-14 22:25 | |
| Bra råd! Mitt sätt att bearbeta det är genom att kontakta uppfödare och planera för en valp. Ska träffa en uppfödare på fredag :) Det finns ingen valp att ta hem än på några månader, men det känns bra att kunna se fram emot det. Jag har valt en fin plats i närheten av en av de platser hon brukade ligga på. | |
| le-lou | 2019-08-15 07:37 | |
 | åh beklagar :( Håller helt med bobmarleyman om rådet, vänta inte om det känns bra nu. Det finns inga regler kring detta, vi skaffade en ny liten bara någon vecka efter att vår blev påkörd. Glädjen över nya tassar i hemmet hjälpte oss igenom den tunga sorgen och det ångrar jag inte. | |
| Mårten2 - Ej medlem längre | 2019-08-15 16:43 | |
| Vigren,även vår hund finns i en urna på en hylla i hemmet. | |
| Janis_123 - Ej medlem längre | 2019-08-15 17:14 | |
| Så fint skrivet Zergling, tårarna steg när jag läste ditt inlägg. Jag har också begravt ett husdjur, min första katt som blev nästan 17 år gammal. Det är fruktavsvärt! Och jag kommer aldrig att glömma sekunden då det hände. Jag stod nämligen med henne i min famn, hon var gammal och sjuk och behövde medicin. Just den här dagen var det så otroligt svårt att få den i henne så jag tog upp henne och lirkade lite i munnen. Helt plöstligt kände jag hur hela hennes lilla kropp stelnade till, all muskeltonus försvann. Eftersom jag är läkare förstod jag omedelbart vad som hade hänt och mycket riktigt stirrade hennes ögon rakt ut i det jag hoppas var en vacker katthimmel. Å, vad jag grät. Jag var otröstlig i dagar. Just då satte jag mig bara rakt upp och ned på köksgolvet med hennes (förstås) ännu varma kropp i famnen. Jag la henne mot kinden, tårarna ville aldrig sluta rinna och precis som under alla de där åren som gått sedan jag köpte henne var det fortfarande hon som fanns mest för mig när hennes lite luggslitna päls tog emot och sög upp all sorg som rann ur mig. Å, när jag skriver det här, jag erkänner det gärna - jag gråter så att jag knappt ser tangentbordet. Jag saknar henne fortfarande, många år senare, så oerhört mycket. Jag glömmer henne aldrig och det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Men för att svara på din fråga, i alla fall - jag valde enskild kremering för att veta att det var just hennes aska jag strödde ut under vårt äppelträd. Det kändes bra. | |
| markoolio5 - Ej medlem längre | 2019-08-15 18:38 | |
| Min hund fyller 14 om två veckor, det är rätt gammalt. Han sover mycket, men när han är vaken är han pigg. Han springer och hoppar. Men han visar tydliga tecken på demens vilket gör att han fattar lite farliga beslut ibland (typ att hoppa ner från för hans ålder alltför höga höjder och liknande), ser illa (vilket påverkar avståndsbedömning när han ska hoppa upp på altanen från gräset, t.ex.) och hör illa. Har jag tur klarar han sig utan självförvållade skador och jag får ha honom i ett år till eller i extremt turligt fall två. När så dagen kommer är det självklart att hans aska ska vila på den gård han så älskar att springa på - allt annat vore otänkbart! | |
| Zergling | 2019-08-15 19:06 | |
| Jag blir rörd av alla fina och medkännande inlägg och för de kloka råden angående ny hund! | |
| markoolio5 - Ej medlem längre | 2019-08-15 19:43 | |
| Borde inte den här tråden flyttas till Seriöst? | |
| fdennis | 2019-08-15 21:23 | |
| alla mammas hundar har fått begravas utan kremering, dom två första fick skogsgravar och den senaste begravdes på en rådjursstig bakom huset eftersom det var rådjur hon jagade mest | |
