Spelrum
Giraffen | 51 |
Krokodilen | 0 |
Elefanten | 0 |
Musen Böjningslistan | 0 |
Grisen Böjningslistan | 45 |
Inloggade | 96 |
Mobilspel
Pågående | 20 897 |
Forumkategorier
Användare | Inlägg | |
---|---|---|
Månblomma | 2023-04-22 10:25 | |
Sigrid och Agnezka hade fått skjuts av polisen tillbaka till hotellet. Där hade polisen ordnat ett provisoriskt förhörsrumm i personalens utrymmen, där både Agnezkao ch Sigrid fått svara på polisen frågor om vad som hade hänt när de upptäckte Halvard. Tord fick ta hand om Pontus och skulle förhöras senare. Agnezka hade hämtat sig från värsta chocken och lugnat sig en aning efter att hon och Sigrid hade fått tillgång till ett av hotellrummen, De hade tagit varsin varm, välgörande dusch,och sedan blivit serverade någon slags brunch på rummet. Agnezka var fåordig och orkade inte prata. Hon tog en lugnande tablett och kröp ner i den svala hotellsängen för att sova en stund. Sigrid sov på andra halvan redan, med öppen mun. Agnezka rullade över på sidan, bort från Sigrid. Hon hade i sin vildaste fantasi aldrig kunnat tro att denn kick- off skulle bli så kaotisk och hemsk. Hon längtade hem. Agnezka försökte minnas allt som hänt och i vilken ordning..men allt var som en skenande karusell inne i huvudet.Det gick inte att få någon vettig ordning. Tabketten gjorde tillslut sin verkan och Agnezka slumrade in i en drömlös och välbehövlig sömn. | ||
riwinx | 2023-04-22 11:13 | |
Den här kvällen var det ovanligt lugnt i hotellbaren. Perfekt för Lars-Ove, som inte ville ha människor för nära inpå i samtalet med Tord. Den här gången bestämde de sig för att dricka alkoholfritt. Två mycket trötta män med en totalt miserabel kickoff bakom sig. Tord fick inte utföra sina team-stärkande vildmarksövningar och dessutom skedde ett dödsfall och andra hemskheter. Lars-Ove och Tord ville att skiten nu skulle få en ny vändning, så Tord ville mer än gärna bli L-O:s högra hand i det hemliga projektet. Han stack inte under stolen med att de kvinnliga kollegorna var en viktig bidragande orsak till sitt snabba beslut i baren och L-O kände nu på samma sätt att James gav honom extra motivation att fortsätta med detta nu extra svåra projekt. Egentligen hade båda männen så pass gott om pengar att jobb nu endast utfördes på grund av andra förmåner eller efterlängtad större berömmelse. De skålade för damerna och att de var så överens. De skålade även upp mot himlen till Halvards ära. Det komiskt klädda bandet Böda Big Boys, fick dem att stanna i baren längre än planerat. Deras illa åtsittande blommiga overaller, fick de flesta där inne till att le. Till taktfast dansbandskomp sjöng de sammetslent: "Allting ordnar sig, min lilla baby göm ingenting för mig idag. Jag läser dina tankar mer än bara maybe, berätta mera nu så blir vi båda gla'..." Lars-Ove överröstade musiken: -Fy fan, haha! Så banaalt! Nä, ska vi trösta våra öron med varsin riktig öl? -Jo. Varf' int'? sa Tord och gjorde en give-ne-five. -Jag levererar de första, sa Lars-Ove och gick rakryggad mot bardisken. När han kom tillbaka så var Tord borta. Vid deras bord tappade han sen nästan ölen. Han var inte beredd på att plötsligt bli ryckt i byxbenen. -Va fan händer?! Vad gör du där!! Under bordet?! -Schh! Fort ner! Det håller på å' gå käpprätt åt helvete! Lars-Ove tittade sig snabbt runt om i lokalen. Kunde inte se något illavarslande, men lydde Tord, som ofta hade koll på läget. Båda var under bordet nu. Tord såg hispig ut och viskade spänt: -Polisen söker mig...och jag såg den tyske nitiska kommissarien Brechtwurst komma in i baren. -Brechtwurst? Heter karln så? -Nä. Bara Brecht, i efternamn. Jag sa hans öknamn. Både Tords och Lars-Oves blickar fick stirrande oro i sig. En tyst panik växte i dem när Brecht nu slog sig ner just vid det bord de satt under. -Freuleein! Jag habst ein fül ny üniform unt fordamt smerten in meine vänstert hand. Der grossest grosse bier, bitte! | ||
riwinx | 2023-04-22 11:25 | |
Rättelse: Give-me-five | ||
Månblomma | 2023-04-26 21:14 | |
Sigrid vaknade och undrade var hon var, hon kände inte igen sig först. Så hörde hon Agnezkas lugna andetag bredvid sig i dubbelsängen och mindes plötsligt det galna dygnet som passerat. Stackars Agnezka som de hade hittat bredvid Halvards döda kropp, alldeles utom sig och nästan lite förvirrad. Halvard som inte ens hunnit beskriva alla sina upptäckter om växterna och hur de skulle användas, hur gruppen skulle dela på arbetet...ja, herregud, nu finns han inte mer. Sigrid strök med handen över ansiktet och kände gråten svida i halsen. Men hur hon än mådde så kurrade magen hennes något alldeles förskräckligt högt. Sigrid reste sig på armbågen och kikade på Agnezka, hon sov fortfarande djupt. Försiktigt smög Sigrid ur sängen och klädde på sig. Hon måste ner i baren och se om det fanns något ätbart. Hon gick nerför trapporna och letade upp baren. Där stannade hennes blick på en märklig scen... Lars-Ove och Tord satt under ett bord...och en okänd man satt vid bordet och drack öl, tillsynes ovetandes om männen under. Kan det aldrig lugna ned sig och vara lite normalt i det här jävla gänget tänkte hon och gapade " - Vad fan håller ni på med?" medan hon stegade emot bordet med ksrlarna under... | ||
Tessica | 2023-04-26 21:38 | |
Konrad var ingen vanlig sköldpadda. Han var en väldigt avancerad AI-robot med flera viktiga uppdrag. Bl.a. att filma och dokumentera alla hemliga dokument och info som han förhoppningsvis skulle få ta del av snart tack vare sin "matte" Agnezka. Det var ursprungligen planen. Konrad var även designad för att kunna utdela dödande elektriska stötar vid behov. Att styrkan i hans dödsbett i kommisarien Brechts handled inte dödade objektet var en stor miss av programmeraren. Att Konrads fjärrstyrning och GPS nu upphört att fungera var också total katastrof. Dessutom hade hans personliga reservförare (som varit utklädd till ninja) misslyckats att hämta hem honom. Ingen visste just nu var Konrad befann sig. De ryska svordomarna var extra grova denna kväll inne i den hemliga bunkern, där ledaren bakom alla dessa misslyckade försök att stjäla viktig forskningsstatistik, ännu en gång insåg att senaste operationen misslyckats totalt. -Vi måste hämta hem Agnezka innan hon ställer till med ännu mer kaos! Vi får avancera till plan C! | ||
Månblomma | 2023-04-26 23:18 | |
James var både förbannad och frustrerad. Hon hittade inte sin mobil och undrade om kommisarie Brecht hade tappat tålamodet med att försöka nå henne. Hon hade ju inte kommit ett dugg närmare sanningen om vad sjutton Lars- Ove och Halvard höll på med. Hon skulle ju luska ut vad det hade varit i termosarna egentligen som hon blivit så dålig av och framför allt syftet med det !! När Brecht fick reda på att hon inte kommit någon vart ännu ... han hade ju hotat med dåliga, rättsliga konsekvenser för hennes del om hon inte samarbetade...DET, ville hon verkligen inte! Hon måste fortsätta leta bevis medan de andra verkade vara kvar vid hotellet. | ||
lolololololo | 2023-04-27 12:59 | |
Samtidigt som James suckande av frustration började snoka runt i det numera upplösta lägret efter bevis på... vad visste hon egentligen inte, lunkade Pontus fram från längre in skogen. "Kom Pontus-gubben!" lockade hon och sträckte sig för att komma åt att smeka hans skinande hårrem när rullstolen fastnade i en tallrot och välte och hamnade på sidan med James under. "Helvetes jävla pisskit!" vrålade James med frustrationen på nya, oanade nivåer. Pontus, som den känsliga hästsjäl han var, ryggade tillbaka, gnäggade gällt och satte av i sken - hans vanliga rutin vid oväntade och obehagliga incidenter. Han sprang och han sprang ända tills han inte orkade springa mer och då stannade han och började äta lingonris som växte på en liten kulle under vilken det fanns en bunker med ryska spioner men det visste ju inte Pontus. | ||
Tessica | 2023-04-27 19:45 | |
James rullade över på höger sida och skulle just försöka kräla sig upp när hon fick syn på något märkligt som stack upp ur mossan precis bredvid hennes kind. En chockrosa fjäder? Påminde ju om Sigrids fjäderboa som hon haft lindad runt halsen under expeditionens första dagar. Hon kunde precis nå området med handen. Nygrävd jord under den lösa mossan...? Hon blev alldeles kallsvettig och stirrig på samma gång. Började karva med fingrarna i jorden. Djupare och djupare tills hon kände en plastpåse i djupet. Det kändes som två termosar inuti. Termosar! James sken upp. Hon förstod instinktivt att detta var ett sensationellt fynd. Försökte sedan lirka fram sin mobil. Noll täckning. Ålade och hasade sig en bit österut, mot vad hon trodde var mot civilisationen. Fick en halv pinne på displayen! Kravlade vidare. En hel pinne! Måste gå att ringa nu. Hon skakade nästan, kunde knappt slå kortnumret till kommissarie Brecht. -Svara nu för h...lvete! Ringsignaler som kändes en evighet... -Ja? Brecht? | ||
lolololololo | 2023-04-27 20:01 | |
Brecht var ühr i hovodet und tjände sig väldigt, väldigt matt. Det var den där forbannade scholdpaddans fel som hade bitit honom in i armen. Men han svarade tappert när mobilen ringde för displayen visade "James" och han skulle aldrig i livet missa ett tillfälle att tala med denna wunderbara qvinna. James blev lättad när Brecht äntligen svarade och berättade kvickt vad hon hade funnit i mossan samt att hon behövde hjälp att komma på rätt köl med rullstolen. Men plötsligt hördes ett skrapande ljud och samtalet bröts. | ||
riwinx | 2023-04-27 23:31 | |
Brecht hade blivit störd av att en irriterad kvinna, eventuellt en anställd i baren, med lätt våld fått ut två berusade män som hamnat under hans bord. -Dessen schensken! Och värst mit alkohölen der Norrländernern, som der barnschligen kintergarten! Detta fick hela hotellbaren höra. Kort därpå ett efterlängtat telefonsamtal från James, som bröts utan att den mer precisa informationen hunnit nå honom. Han gick efter detta i dubbel bemärkelse i obalans ut på hotellets uteservering. Där ställde han sig bredbent, lutad mot en anslagstavla. Den vackra midnattssolen och det tydliga upprepade uggle-hoandet gick honom helt förbi...han var inte i form för att kunna ta in den sköna verkligheten. Brecht behövde nu verkligen komma bort en del från det nu krävande jobbet. Han behövde få göra någonting roligt. Efter tredje misslyckade försöket med att nå James så läste han en lapp på anslagstavlan han inte såg förra veckan då han var här. "Hej, vem du än är! På söndag drar vi ut med jaktlaget till Kysstorpsmossen. Vi saknar en deltagare. Du behöver ingen vana av jakt. Vi lär dig på plats. Du får vara Lars-Oves högra hand vid östra älgtornet. Först till kvarn! Vänliga hälsningar, er jaktlagsledare Tord 076-3264366" Brecht sms:ade att han var intresserad. Han hade nu möjlighet att skaffa sig vänner i det område han i våras köpt sig en fjällstuga. Han ville inte låta sin polisiära identitet hämma och hindra honom i sitt framtida sociala fritidsliv. I sms:t skrev han "hälsningar Anders" istället för "hälsningar Brecht". Nu skulle han sluta vara ensamvargen ingen i trakten kände. Vad skulle han arbeta med...hm...han skulle säga; skidanläggnings-arkitekt. Han gick sedan med nyvunnen energi mot sin cykel och trampade hemåt mot fjällstugan, som faktiskt bara var en kilometer från östra älgtornet. Med ett leende parkerade han såsmåningom sin cykel intill sin vebod...han hade nämligen sett att han kunde få följa med på jakten imorgon bitti. | ||
lolololololo | 2023-04-28 14:02 | |
Ryssarna var i full färd med att initiera plan C när de hörde något som krafsade i taket. De blev mycket glada och hurrade och stod i eftersom de trodde att Konrad Fake-sköldpadda hade hittat hem till laddstationen i alla fall. (Alla utom Vladimir som alltid var butter och trumpen.) De skyndade upp i det fria för att ta in Konrad och döm om deras förvåning när de i stället för en liten robotsköldpadda såg en stor hungrig häst. Ryssarna tittade rådvilla på varandra. Hur skulle det här tacklas? Kunde det vara Agnezka som skickat hästen som ett meddelande, resonerade de. (Utom Vladimir som muttrade något som de andra inte orkade lyssna på.) De försökte locka på Pontus som dock var mycket misstänksam mot de fyra ryssarna och valde att galoppera iväg. Snopna fick ryssarna återvända ner i bunkern och återgå till plan C när Vladimir plötsligt | ||
Tessica | 2023-04-28 16:22 | |
utbrast: Niej! Vi ska inte schora plan C, vi ska schora plan D! Diet blier micket biettre! Vi ska fonga hiesten ock hiemta hiem Agnezka! Okk dien som hiettar Konrad ska få ekstra belöaning! Fem tusen rubel! Da? Samtidigt vaknade Agnezka på hotellrummet och kunde först inte förstå var hon var. Sedan kom några minnesfragment. Halvard liggandes stendöd. Sigrids varma tröstande kramar. Hon doftade ju så gott den där Sigrid! Men herregud, Agnezka insåg just att hon glömt att rapportera till Vladimir senaste dagarna. Hon skämdes över att hon låtit Konrad stanna hemma i friggeboden i flera dagar. Aldrig hade hon kunnat ana att den lilla roboten skulle kunna rymma eller ställa till med sådan oreda! /... / Pontus stannade upp vid en bäck. Han var så törstig efter allt galopperade. -Piiiiiiip! -Piiiip! Nasdarovje! Pontus tittade förskräckt ner på den lilla varelsen vid strandkanten. Med sitt hästintellekt hade han lite svårt att förstå men han... | ||
riwinx | 2023-04-29 00:15 | |
...nosade och insåg att den lille både var död och rörde sig på samma gång. Pontus, som var en häst som var mer nyfiken än genomshästen försökte få den konstiga manicken att kommunicera. Konrad som aldrig mött ett annat djur förut försökte analysera situationen med sin A.I började röra sig i riktning mot Pontus ögon. Om det varit en människa så hade Konrad attackerat, nu nästan dansade robot-sköldpaddan efter Pontus mule. Pontus sträckte fram en hov. Konrad klättrade upp på Pontus rygg och sedan red han mot ett ställe Pontus ville till. | ||
riwinx | 2023-04-29 12:00 | |
Rättelse: "genomsnittshästen" | ||
Månblomma | 2023-04-30 10:05 | |
Sigrid , Tord och Lars-Ove hade åkt iväg tillsammans till Tords och hans jaktlags lilla stuga som låg en bit ifrån hotellet. Sigrid ville inte störa stackars Agnezka med dessa två just nu. Eftersom Sigrids ilska stod som ett åskmoln runt henne, vågade inte karlarna säga något ännu...bilresan blev en knäpptyst färd. - Vad f..n håller ni på med? Hur i he...te beter ni er, har ni tappat vettet alldeless?, väste Sigrid med ihopbitna tänder. Hon var så förbaskat trött och arg på dessa två just nu. Halvard var död och Agnezka chockad ...så hittar hon dessa två knäppgökar under ett bord...det kunde väl få vara lite "lugnt och normalt" någon timme , efter vad alla gått igenom?!!!! Lars- Ove visste inte riktigt hur han skulle svara och sneglade på Tord som... | ||
riwinx | 2023-04-30 11:22 | |
...funderade på hur han skulle formulera sig. Hur han skulle lyckas vilseleda en så skärpt och genomskådande kvinna som Sigrid. Han respekterade och höll henne högst i forskningsgruppen, som även han nu tillhörde. Han harklade sig och dolde sanningen med en annan sanning: -De' var ju en polis som mycke' överraskande kom välde' när' mig när Lars-Ove va' å hämt' oss varsin öl. -Haha. Jag fattade ju ingenting...tillade Lars-Ove...Tord var helt plötsligt borta och så blev jag...jag typ kommenderad till att vara under bordet. -Helt galet, helt galet, sa Sigrid något mindre arg och fortsatte med lätt skämtsam ton: -Ingen söp dig under bordet denna gång, så bra käre L-O. Nu växlade hon snabbt över till sitt allvarliga jag: -Och varför är nu stora, starka och modiga Tord, så rädd för polisen då? Är du smygkriminell? -De' ä' den här! Han pekade bakåt. Bakom deras nackstöd låg en stor modern pilbåge. Den var som hämtad ur en Rambo-film. Tord berättade något han aldrig tidigare yppat för någon, förutom sin egen bror Peter. -Jag använder, trots myndigheters onödigt rigida inställning, just denna tingest lite då och då...vid jakt. Jag vet ju vääl, hur man jagar...utan å få djuren å lida. Sigrid köpte detta. Bilen sänkte farten och det var bara några hundra meter kvar nu. Skogsvägen var guppig och medan det skakade otillbörligt mycket för att vara en svensk väg, så frågade Lars-Ove, en för honom viktig fråga: -Tord. Har du frågat om den där nya killen Anders också gillar Kebab-pizza? Jag måste snart, innan vi kanske förlorar täckning, beställa kvällens jaktfest-pizzor. -Äh. Kör du. Han får gilla't eller svält'. På jaktstugans lilla veranda satt Tords bror Peter och Lars-Oves syssling Göran. Peter hade nyss fått sms från Tord skickat till sig. De skrattade rätt högt över dessa. Det var nämligen sms:n som Anders hade skickat till Tord. De innehöll så mycket knasiga frågor om jakt och sms:n var dessutom så illa skrivna att en förstaklassare nog kunde gjort det bättre. | ||
Månblomma | 2023-04-30 11:47 | |
Nu tog Sigrid fart igen med fullaste kraft; -Nä nu får det f..n i mig vara nog, ska ni jaaaga NU??!!!! Orden flödade ur henne som en kulspruta utan nåd. Sigrid lät alla herrar, Tords stackars ovetande släktingar , höra hur illa hon tyckte att det var att sitta under bord, dricka öl, planera jakt och till råga på allt fundera på PIZZA, när Halvard, projektets snille med sina upptäckter låg i ett j...la kylrum med en namnlapp runt tån. " - Jag har ftt nog av er, sa Sigrid och sket fullständigt i alla karlar som stirrade på henne som fågelholkar...när hon kastade sig in i bilen och drog iväg i en väldig fart. | ||
riwinx | 2023-04-30 14:08 | |
"Ojoj", tänkte Tord. Den enda kvinna han nu riktigt såg upp till, såg honom som en jubelidiot. Umgås man med Lars-Ove lite för intensivt så sker i regel en ofrivillig fördumning. Ibland även sämre leverne. Det var ju det som Halvard råkade ut för. Han var ju på grund av Lars-Ove, mot slutet av sitt liv Sveriges mest klipska halvalkis. Tord bar inom sig mycket sorg. Utåt visade han noll. Så var det nog för Lars-Ove med. Fast han var ju in fakto mer som ett skogsdjur, som brydde sig mer om sina pizzor. Ibland när han blev mer mänsklig så babblade han nuförtiden även rätt mycket om eventuella icke-äktenskapliga icke-romanser. James hade fått honom att börja tro på den sortens liv. Imorgon skulle de ha en ceremoni för Halvard. Annars skulle deras forskningsprojekt gå i graven, typ samtidigt som Halvard. Det insåg Tord och messade denna idé till Sigrid. Han flikade även in en välformulerad ursäkt där Halvards devis att "livet aldrig får ställas in" kom med. Nu stängdes mobilen av. På med walkie talkisarna. -Men kom nurå! Bry dej int' om den där tok-jänta'! ropade hans något enfaldige bror Peter. Göran, "hockeyfrille-wanna be bäst i allt"-tönten fick Tord att bli ännu mer irriterad då denna kommentar kom: -Tordy! Hon lär ju givetvis storförlåta dig när du sen fyller hennes frys med härligt viltkött! ...och då får ju, höhö...väl...(?)..ditt lammkött?! -Håll trutä' på dig Wayne Gretzky! Det var det enda han fick ur sig. Tord gjorde i tystnad en del materielvård, medan han hörde Lars-Ove prutta ohämmat långt, ljudligt och dessutom ovanligt många gånger, då han läste i en jakttidning. Göran fnissade ihop med Peter över L-O:s manér. Tord överhörde sedan hur Göran undrade varför han alltid kallade honom för Wayne Gretzky, "en uråldrig kanadick-hockey-gubbe, ju"...och han hörde även att Göran kläcka ur sig "det är ju för helvete förbjudet med pilskjutning på vilt!"... -Hörre ni...jag höör! Och du GÖRan. Jag vet vad jag göör! Jag skulle för hälvetä aldrig låta ett djur lida. Sedan var det tyst en stund. Lars-Ove tillade: -Grabbar! Remember! What happens i Sherwood-skogen, stays där! Trots att Anders inte dök upp på avtalad tid, så satte de igång jakten. Lars-Ove fick ta sig själv bort till älgtornet. Samma älgtorn han tidigare gömt sina termosar vid. Väl uppe i tornet, så satte han hjärtat i halsgropen. Där satt en man han kände igen och sa med illa dold tysk brytning: -Goddagen. Jag väntet på dej. Jag har mitt namn varen Anders. "Nej. Det heter du inte", tänkte Lars-Ove och började gå nerför stegen medan han ursäktade sig med: -Ursäkta. Jag har gått fel. Jag skulle till ett annat älgtorn. | ||
riwinx | 2023-04-30 14:09 | |
Nu kommer kapitel 5. Den person som startar upp det kapitlet får med VERSALER bestämma namnet på det. | ||
Tessica | 2023-04-30 20:37 | |
RYSSFEMMAN När James vaknade upp igen trodde hon först att hon drömde. Hon låg omsorgsfullt nedbäddad på en smal madrass och bara några meter ifrån satt fyra män och en kvinna och spelade kort. Kvinnan påminde verkligen om någon hon sett tidigare. -Agnezka? utbrast James. Hela kvartetten stannade upp och stirrade på James. De hade hittat James avsvimmad igår på vanliga kvällsturen och tagit med henne till bunkern. Påsen med termosarna hade fått Vladimir att le stort för första gången på flera veckor. Äntligen lite medvind! De förstod att James var en viktig person för att kunna få reda på mer och kunna fullfölja uppdraget. -Agnezka är min tviellingsister. Jag hieta Ludmilla! log kvinnan. -Viell du driecka liete miera te? Hon sträckte fram en stor kopp och en tallrik nybakade piroger, log sedan vänligt. | ||